Mask

Idag träffade jag på massor med döda, magra och vita maskar. Dom bara låg där på marken och såg för ynkliga ut. Jag är verkligen glad över att jag inte blev en mask. För hur kul är det att ens hus blir översvämmat lite då och då. Och att man då tvingas upp på gatan där massor med faror möter en. Typ cyklar, skor, sol, mera regn och massa hungriga djur! Nää, mask är nog inget skoj att vara.

varför?

Är det inte supermega tråkigt att hon den där Perelli vann igen? Hade det inte varit för det knäppa jurysystemet så hade det istället varit Sanna som vunnit! ulket hade varit grymt mycket bättre! Jag hörde hennes låt för första gången idag och den var verkligen jättebra! Tyckte hon kunde vunnit istället :(

Räddning av hund

Idag har jag räddat en hund från att bli överkörd! -japp, så ligger det till.
Jag sov över hos Kim och hennes hund igår och vi hade jätteskoj! Och allt var frid och fröjd ända till slutet då det hela hände. När vi skulle gå till bussen, som ligger 30 minuter bort fick vi lite bråttom så vi sa hej och hejdå till varandra så att jag kunde springa den sista biten. Jag gick fort och sprang omvartannat och rätt var det är, när jag går längs vägen där Thorgården ligger så hör jag något komma rusande bakom míg. "oj, en cykel", tänker jag tills jag inser att det var Kims hund som sprang förbi. Men ingen Kim! Efter att den sprungit förbi sprang den rakt ut på vägen! Där det kom bilar! Som tur var så stannade bilen som var påväg och bilen efter stannade också, så det blev som en bilkö. Men den galnahunden fattade ju inte att bliar är farliga saker utan började springa runt dem, och där for jag runt i panik. Jag försökte fånga henne och ropa på henne, men hon var ju så snabb!!! Till slut fick jag tag i hennes hundhalsband och drog upp henne på trottoaren. Då insåg jag att jag inte skulle hinna med min buss så jag började gå tillbaka med henne, jag höll henne hårt i halsbandet. När jag gick där svettig och något lättad så fick jag en uppenbarelse: Aldrig att jag ska skaffa hund!
Det visade sig att Kim hade gått en bra bit tillbaka innan hon släppte hunden fri och när hon hade släppt henne så hade hon sprungit fort som en sate åt mitt håll. Det är ju kul att känna sig älskad i alla fall. Phuuuh, det var ett riktigt äventyr! Men nån hund blir det då aldrig, det kan jag eder lova!

Bortsprungen

Idag hittade jag min bortsprunga vän, när jag var på bussen hem. Hon försvann nångång innan sommaren och kom aldrig mer igen. Men nu är hon hittad igen! Hon är som hon alltid har varit, undrar om jag också är det för henne... likadan som förr, vill säga.

Dagens skoldag bestod av filmtitteri, filmer gjorda av oss i Jo05. Alla, verkligen alla filmerna vi fick se var bra. Och inte bara bra utan jättebra!
Grattis Sandra, Karin och Mia! Till "Bästa film"! Det är ni värda :)

Ta mig dit igen, nu!!!

Sibel fick inte åka vovvar

Igår kom jag hem från Karins land, vi hade det jättemysigt! det var liksom tänkt att allt Londonfolk skulle med, men så blev det inte riktigt... Men vi hade det skoj ändå. Och nu känner jag mig som en utvilad pannkaka. Min geografibok vill bli läst, men det orkar jag inte riktigt.Dety konstiga är att ju mer man vilar och tar det lugnt, desto större tycks vilobehovet bli! Inte känner jag för att hoppa och studsa trots att jag i ett dygn inte gjort annat än att äta, sova och allmänt ta det lugnt. Det är skumt det där!
Jag kom iaf. lagom hem till andra chansen i melodifestivalen, vilken slutade i att Sibel och Nordman gick vidare. Lite otippat måste jag säga. I intervjun efteråt så fick vinnarna berätta om vad de gjort när de varit i Kiruna. Nordman berättade att de åkt hundspann och då blev Sibel lite avundsjuk över att hon inte hade åkt "vovvar".
Åka vovvar = åka hundspann.
Åka vovvar är helt klart det bättre uttrycket!

Duktig flicka

Igår var jag duktig, jag var ute och sprang en runda i spåret! Och det var så jobbigt! Jag känner att jag måste ta tag i mig själv och min försvinnande kondition.
Jag hade en gång en kondition
Men det var så länge sen, så länge sen...

Och så var man besatt igen

Yes, så är det! Nu har jag även den senaste the sims2 expansionen: "The sims Fritid". Det går typ ut på lika lite som alla de andra spelen: äta, leva, sova, dö osv. Men ojojoj vad skoj det är! Jag hade ju tänkt skriva på ett filosofi-pm, men jag hann inte så himlans mycket på det innan mitt thesimsbehov började skrika.

Åldern närmar sig 19-strecket...

Jahapp, om en timme är jag nitton. Alltså är detta min sista timme som 18åring. Vad ska jag då hitta på? Jo, jag ska gå och sova av den enkla anledningen att jag är trött.
Det var en väldigt trevlig kväll/natt igår/idag. Men jag och Sandra missade sista nattbussen vilket Mia och hennes knivstavän Erik också gjorde. Då tog vi en taxi hem till mig där vi alla klämde in oss i vårt gästrum.
Och idag har jag även hämtat ut mina glasögon :O. Problemet är bara att jag ser ut som... jag vet inte vad! Jag passar helt enkelt inte i sådana där prylar, det är även därför som jag aldrig använder solglasögon offentligt. Om det nu skulle vara någon som undrat över detta. Jag har tre stycken, eftersom det var köp tre betala för ett. Så då ska jag ha ett par vid tvmaskinen ett par i bilen (för att undvika att köra på någon) och ett par i skåpet i skolan så att jag kan sitta längst bak med mina vänner, eftersom de av någon outgrundlig anledning hamnar där rätt ofta. Tänk så bra!

Äta, äta och äta!

Jag äter hela tiden!

Så fort jag inte har något att göra så funderar jag på vad jag kan äta. Inom tre timmar har jag hunnit med en hel del.

• Middag (uppäten på mindre än tio minuter, måste vara något slags rekord!)
• Jag skalade ett rött äpple och hade på lite socker och kanel -dum idé: Hela min mun kliade och jag fick en liten blåsa på insidan av läppen. men det var ju gott!
• En egengjord "paj", utan pajdeg, bestående av hallon, blåbär, mörkchoklad och kokos. Ååååå vad den var god! Mumsmums!
• Just nu äter jag Granatäpple, ett något övermoget äpple av granat...

Jag säger då det, snart kommer jag hatt rulla fram som en stor chokladboll med massor av kokos på. För chokladbollar är ju också gott.
Näää, nu får jag allt ta och se om jag kan hitta nåt mer i vårt rätt så tomma kylskåp... Annars kan jag ju alltid ta lite av min chokladkaka som ligger i köksskåpet!

Shopping

Efter en 45 minuters lektion i filosofi så gick jag och Karin ner till staden. Det resulterade i ett par mörkgröna byxor för 29 kronor (lagom dyrt eller hur?) Och en dyrare fransk chokladtårta på Storken.
Nu ska jag skriva upp mig på gästlistan på people, gör det du med så sess vi där!

Egypten

Medresenärer: familjen

Ort: Sharm el Shejk (vilket betyder shejkens strand. Denna information fick vi från en gammal man vars frisör kunde arabiska.)

Hotell: Tropitel Nama Bay - ett finfint hotell där jag och syster Elin bodde ensamma i ett dubbelrum. Och där vi hade ett allinclusivekoncept vilket innebar massor med mat och massor med efterrätter. Jag måste ju erkänna att jag aldrig har varit så ohälsosam.

Strand: En lång och fin strand med massa fin sand (det rimmar :P). Det knäppa var att man bara fick vara på en liten strandplätt, vilken hotellet "ägde". Ett ytterligare problem var att den plätten var fullproppad med massa solsängar som alla var upptagna av antingen människor eller handdukar. Vissa av solsängarna som var upptagna med handdukar såg aldrig skymten av någon människor. Det var nu vi fick lära oss det hårda livet ända möjligheten till att få en plats på stranden var att gå upp tidigt på morgonen och sedan gå ner till stranden och paxa en plats. Genom att då ockupera en solstol med en handduk. Detsamma gällde vid poolen. Men där var det ännu värre, då var man tvungen att stiga upp med solen för att få en plats. Nu har nog de flesta förstått att det inte blev så mycket till sovmorgon, vilket i sin tur ledde till att familjen Appelgren somnade runt tio på kvällarna. Det blev inga partykvällar...

Hav: Röda havet. Men inte var det havet rött! :O Men det fanns röda fiskar och massa andra fiskar i alla möjliga mönster färger och storlekar! Det var megacoolt och snorkla! :)
En fisk med läbbiga tänder (tagen med pappas undervattenskamera)

Utflykter: Vi åkte med en glasbotten båt, där man kunde se massor med fiskar och koraller. En annan dag åkte jag pappa och Elin på en snorkeltur. Det tråkiga var att det blåste så himlans mycket. Jag satt med kofta, fleece, jacka och halsduk. Och hur sugen är man på att bada då? -inte så väldigt kan jag tala om. Så vid det första stoppet så struntade jag i badet och satt och frös på båten istället men på det andra och sista stoppet så tog jag mig mod att hoppa i. Det visade sig att vattnet var grymt mycket varmare än luften, vilket betydde att jag frös som en gris när jag kom upp. Men det var det värt för det fanns många häftiga fiskar där. Och en rocka på två meter! Den var väldigt läbbig där den låg alldeles stilla och vakande på botten.

Egyptierna: Väldigt "på" om man säger så. De ville bland annat köpa mig och Elin för alla världens kameler. Men pappa blev också erbjuden en platta öl (alkoholfri då...). Jag tycket dom var jättejobbiga dom skulle hålla på och peta på en och av varenda männsika fick man frågan "where from?". Det blev rätt jobbigt i längden, men när man inte svarade på frågan så trodde do att man var arg eller blyg. SUCK!

Andra turister: Massa turister! 40 000 egyptier och 80 000 nya turister varje vecka! De flesta av turisterna kom från Ryssland och Italien så egyptierna kunde i princip italienska och ryska lika bar som de kunde engelska, om inte bättre.

Bacillskräck på hög nivå: En av min mammas vänner har varit i Egypten 4 gånger och alla fyra gångerna blev hon magsjuk. Så det var allas största rädsla, för första gången var det inte bara jag som hade bacillskräck. Varje gång vi tagit i något eller någon så smörjde vi in händerna i handdesinfektion. Vilket uppenbarligen hjälpte, vi klarade oss undan magsjukan! Jippieeee! ;)

Shopping: Butikerna bestod mest av souvenirer och vattenpipor. Så det blev inte mycket till shopping. men jag köpte en ring, en snygg vas och en vattenpipa. Jag köpa en vattenpipa... ehmm... Men så ligger det till. Så den får väl invigas snart. Anledningen till detta ojosephiniga köp var att den var otroligt söt och att man helt enkelt blev lurad att tro att man behövde en.

Hemresa: Rejäl motvind. Flygbolaget hade tydligen slagit hstighetsrekord på ditvägen när de hade medvind. Motvinden innebar att de skumpade rätt rejält, ungefär som att åka fritt fall. Jag tycket det var rätt skoj, men det tyckte inte alla. Det var en tant framför oss som blev så rädd att flygvärden var tvungen att be en eventuell doktor att kliva fram. Och längst bak från planet kom hjälten och tog hand om den lilla tanten. Hon fick syrgas och några konstiga tabletter som också hade efterlysts på planet. När vi kom fram till Arlanda väntade en ambulans på henne, hoppas hon blev bra igen! Men innan vi kom till Arlanda var vi tvugna att mellanlanda i Malmö för att tanka, tack vare den kraftiga motvinden. Så planet blev typ mer än två timmar försenat, och så roligt är det ju inte att sitta på ett flygplan.

Hela resan var underbar, även om avslutningen var desto mindre underbar. Men jag åker gärna till Egypten igen, kanske under en lite längre tid så att man hinner titta på pyramiderna. Det blev ingen utflykt dit eftersom resan till underverkan var för lång. Men nästa gång så!

Det går fortare att cykla

Jag var ute och gick en promenad, i syfte att rensa mitt stackars huvud och för att få lite inspiration till min geografiartikel. Medan jag ändå var ute och gick så bestämde jag mig för att hämta min cykel som stod kvar hos Emmy. Varför den stod kvar där sedan i lördags är en bra fråga. Varför cyklade jag inte hem på den om jag nu hade cyklat dit den. Jo, det ska jag tala om.
Emmy skulle ha middag och filmkväll så jag gick ut till min cykel för att bege mig, då jag plötsligt, till min förtvivlan, upptäckte att jag frös om händerna. Jag hade naturligtvis glömt mina vantar! Jag var tvungen att låsa upp dörren till vårt hus för att kunna komma in, jag gick in och hämtade mina varmaste vantar och gick ut igen. Till min cykel och cyklade iväg.
Väl hemma hos Emmy fick jag ett samtal från min kära far som berättade att mina nycklar inte låg i min ficka, vilket de alltid brukar göra utan nu hängde kvar i låset på vår ytterdörr. "Jaha, tänkte jag. Så det kan gå!". Det var först när jag skulle hem från henne som jag insåg att även min cykelnyckel var borta, den sitter på samma nyckelknippa. Så då fick jag traska hem i mörkret, och lämna min stackars cykel. Så på den vägen var det.

Min promenix slutade alltså i en cykeltur och det var då jag kom på hur bra det är med cyklar! Det är så enkelt och inte alls särskilt ansträngande att cykla, och fort går det. Mycket fortare och roligare än att gå. Det är nämligen så här: Det är tråkigt att gå, plus att det är mer tidskrävande.
Så nu när snön börjar försvinna så kan man ju passa på att cykla, Men akta er för ala små irriterande gruskorn som ligger och dräller. De är även lömska och kan få vilken cykel som helst på fall!

Jag gjorde...

inga daimkakor...
Men jag fick min sjätte semla för i år! :)
MUMS!



















Det blev inte så mycket till plugg heller, men jag läste lite i boken.
Mest blev det "Crazy Taxi" -ett underbart spel på facebook. Jag slog till och med Sandras rekord hur det gick till vet jag inte... Men det är lycka! Hoppas jag få ha rekordet en liten stund iaf. Men känner jag Sandra rätt så kommer jag inte få vara rekordinnehavare särskilt länge :P

Jag borde...

plugga...
Men tror ni att jag gör det, nej!
Jag funderar på ifall man kanske skulle baka något gott istället. Jag kan ju plugga imorgon... För vi har ändå inga lektioner (förutom svenska, men den tror jag man kan hoppa).
Men vad ska jag baka då? Elin bakade skitgoda kakor för några veckor sedan, Daimkakor. Man gör typ vanlig mördeg och sedan trycker man ner en halv Daimbit och över detta lägger man sedan en noblesse. Sedan in i ugnen. Sedan ut ur ugnen och in i munnen! Så himla gott! MUMS! Nu blev jag ju jättesugen. Kanske att jag ska ha en bak- och ätdag idag?

Vattennudlar

Igår var jag och Julia på vattenjympa och badade med så kallade flytnudlar, mycket spännande. Min var blå och Julia hade en grön. Måste säga att min var snäppet snyggare. Dessutom så har jag faktiskt en helt egen flytnudel och den är blå den med. Blått är flått så att säga. :)
Linnéa varnade oss för att det skulle vara tjockt med tanter, men ack så fel hon hade! I bassängen fanns nämligen bara en tant och i övrigt bestod vårt badande sällskap av folk i 20-års åldern. Nu kommer Julia nog våga sig dit alldeles själv, för jag tänker nog inte göra detta till rutin. Inte för att det inte var skoj, men mitt gymkort går ut snart (den 24 februari) plus att jag inte var hemma förrän halv nio, då jag vanligen brukar vara dödshungrig. Det konstiga var att jag igår bara åt frukost, två semlor och en macka, men jag var ändå inte död!

Liseberg i sommar!

Det blir alldeles säkert skoj. Men å andra sidan så vore det bra om jag kunde få nåt jobb här hemma istället. För då skulle jag kunna satsa på körkortet. Då dyker det upp ett nytt problem vad skulle det vara för jobb? Men kanske att jag är nära den lösningen. Vi får se... men för att närma mig lite ytterligare så ska jag ta tag i mig själv och skriva ett vackert och ambitöst CV.
Tjohåj!

Chipmunkarna!

Visst känner man igen dessa små filurer? Jag såg de iaf när jag var mindre. De heter Chipmunkarna för er som har missat dem! Jag

nämnde dessa för lite olika människor, men ingen visste vilka jag pratade om... så jag funderade ett tag på om de kasnke bara var en dröm. Tills jag såg att filmen "Alvin och gänget" har premiär snart. då visste jag att de finns! Jag måste ju se den filmen och hoppas då på att få en liten nostalgitripp. Frågan är om jag kommer gilla den, den är numera animerad (ni vet när allt ser verkligt ut, typ...) och inte längre tecknad på det gamla traditionella viset.

Men jag måste ju se den!

Vad vad det jag sa?

Jag visste det! Att jag aldrig skulle lyckas hålla detta bloggande uppe. Jag har nog inte det som krävs för att blogga, vilket då skulle vara: rutin och vilja... kanske.